Feg

Jag har precis kommit in från en lugn och stilla promenad i solnedgången; kall om benen, röd om kinderna och ganska uppfriskad i huvudet. Bara lite mat som saknas och en massa dricka förstås. Det blir pizza, som står i micron och blir färdig och ett glas cola eller två till det. Hinner väl äta upp det och blogga färdigt innan sambon kommer hem och vad som händer sen, ja det vet i sjutton. En lugn hemmakväll säkerligen.

Vad har dagen erbjudit såhär långt då ?! Ja, inatt nångång vaknade jag och hade svettats så mycket att det var alldeles fuktigt och äckligt i nacken. Tror det berodde på att kroppen renade sig själv från baskilusker, infektionen eller vad det nu är som jag har. Men nåt skönt var det inte i alla fall. Sov länge idag, flyttade mig själv i sängen från solen och vaknade inte till liv förrän tolv ... Det är nog det jobbigaste med att inte ha någon daglig rutin, ett jobb eller skola att gå till, att man vänder på dygnet så pass mycket att man inte är vaken när normala människor är det och sover bort halva dygnet, speciellt de timmar då solen tittar fram.

Ungefär hela eftermiddagen har jag suttit framför datorn, pratat en massa med Ros, en del med Ledamot, surfat runt bland andra bloggar, skrivit bokrecensioner och faktiskt velat att Sambo ska komma hem och mysa med mig.

Under promenaden funderade jag lite, vad ska man annars göra liksom, enda sällskapet var ju mina egna tankar. Mötte endast 3 personer på hela promenaden och ändå bor det så mycket folk i området ... jaja ... En sak som slog mig är att jag är feg. Jo, feg är jag. Feg i den bemärkelsen att jag inte vågar göra saker som skrämmer mig, som att åka skidor eller börja rida (i mina yngre år var jag ofta i stallet och hälsade på tjejkompisar som red, men hade sån respekt för hästarna att jag hellre stannade på marken och beundrade dem på avstånd.)

Men jag har faktiskt provat på båda sakerna. Skidor, glömmer aldrig när vi var i Norge en jul och åkte skidor i 30 graders kyla och jag bara ramlade hela tiden. Jag har suttit på häst med, en enda gång, sen har det inte blivit mer. Har fortfarande sån respekt för hästarna att jag knappt vågar klappa dem. Fina och ståtliga djur !!

Listan, denna lista ... Veckans lista skrev jag ihop före promenaden och det ser inte så farligt ut, så jag ska nog kunna klara av det här. :)

Till mitt eget försvar måste jag nog säga att jag ibland inte är så feg. Jag har vågat sätta mig i berg-och-dalbanorna på Liseberg, både Balder, gamla Loopen och Lisebergsbanan (men den är ju i en klass för sig, så underbart skön och åka).

Till sist: När man känner sig nere, deppad och ledsen är det skönt att kunna läsa en bok som får bort tankarna på allt det negativa och lyfter upp allt det positiva i tillvaron. Exakt en sådan bok är Mina ex !!