Bra

Jag förstår inte vart tiden tar vägen. Det har nu gått tre månader sen jag började jobba. Det har gått snabbt och jag trivs jättebra. Jobbarkompisarna är roliga, trevliga och snälla. Det har börjat rulla igång med riktiga jobb och det känns både kul och spännande.

Allt känns så himlans bra just nu, det är nästan svårt att förstå att man kan vara så lycklig och nöjd. Sambon berättade en sak för mig för en månad sen ungefär och det har på något sätt gjort det mycket enklare. Och det har väl satt saker i rullning också. I början av veckan var vi och tittade på en lägenhet, alldeles ny, inte så hög månadshyra men ett väldigt stort utgångsbud. Jag hade ställt in mig på att det bara var en titt, hade inte alls förväntat mig att Sambon skulle bli så himla sugen och intresserad. Så snart blir det väl möte med nån banknisse kan jag tänka mig.

Även om allt känns bra är det en sak jag funderar på ... om jag ska ta steget och löpa linan ut, eller om jag ska vänta och låta tiden få utvisa valet. Hon sa att hon skulle höra av sig, att hon ville och då trodde jag givetvis att hon skulle göra det. Kanske var det svårt för henne att ta det steget?? Och därför väntar på att JAG ska göra nåt ... men det lär nog inte hända, för jag tycker att det ligger hos henne nu .... Fast ändå kan jag inte släppa det ... lite smått jobbigt när jag tänker på det.

Nu börjar Sambon vakna till liv, så jag får väl fixa lite frukost nu då så att vi kommer igång. :)